Archive: ‘Saluki’



hemma hos oss

torsdag, april 30th, 2015

I hemmets lugna vrå kan en saluki vila tryggt.

nyfiken i en strut

lördag, januari 12th, 2013

Pink Floyd

onsdag, april 25th, 2012

Ayaz

torsdag, januari 5th, 2012

Jag älskar dig så finaste, finaste vän.

det gör ont att älska men det är värt det

tisdag, december 13th, 2011

 

 

Jag vill så gärna säga att ovanstående ord är sanna. Just nu gör det så obeskrivligt ont att jag inte är säker på att det är sant längre. Saknaden efter Ghalib är som ett stort svart hål som gapar tomt. Försöker sysselsätta mig med saker som ska uppta min tankeverksamhet så att jag får tankarna på annat. Det kan inte vara tyst omkring mig. Jag kan samtidigt knappt spela musik. Varenda låt är fullspäckad med hjärta och smärta och jag förbannar låtskrivarna som inte kan prestera andra texter. Jag förebrår mig själv för att vi inte åkte in tidigare med honom. Funderar på om jag missat självklara symtom. Känner mig som en dålig person som inte märkt någonting långt före.

Jag tänker på bröderna. Ayaz och Ghalib har följts åt sedan dag ett. Vi skulle bara ha en hundvalp men det slutade ändå med att vi köpte två. Vi ville ha de två bröderna med hem. De har jämt både morrat, lekt och oroat sig för varandra. Alltid samma mönster. De har däremot aldrig rykt samman och slagits men de skulle liksom markera lite för varandra, kraftmäta. När någon av dem varit sjuka har den andre gått runt som en osalig ande och varit orolig. Sist Ghalib opererades för ett sår vid ögat och låg innanför galler för att få vara ifred, satt Ayaz utanför och höll ett öga på hur brorsan mådde. Han la sig ner utanför gallret för att sova och se till att allt var bra. Han gjorde likadant denna gången. Det är inga tillfälligheter. När Ghalib började bli dålig visade Ayaz tydliga tecken på att han förstod att Ghalib var sjuk. Borta var all kraftmätning och han nosade försiktigt och lät Ghalib komma nära och lägga sig hos honom i vår säng. Jag vet inte om det i dag gått upp för Ayaz att Ghalib är borta. Han har gnytt och plötsligt valt en helt annan sovplats än han brukar. Han sover i fåtöljen som Ghalib ofta valde som sin plats.

Jag tänker också på alla de hundratals gånger folk frågat varför och hur vi kan ha så mycket hundar som vi har. Svaret har alltid blivit att det är så mysigt och roligt med hund. Icke-hundmänniskor förstår inte. Icke-hundmänniskor förstår inte att man sätter hund framför människa, i.a.f. rent känslomässigt. Innerst inne har jag alltid tänkt att jag helt enkelt tycker mer om djur än om människor hur ‘annorlunda’ det svaret än låter för de flesta. Det är ord och meningar jag alltid valt att inte svara då jag vet att det aldrig skulle förstås och jag antagligen bara skulle uppfattas som ytterst konstig människa. Den villkorslösa kärlek man får, alla roliga stunder, klokhet, all värme och energi som lagras i hjärtat. En hund lägger ingen värdering i att du är tjock eller smal, svart eller vit eller vilken sexuell läggning du har. Inför en hund behöver du inte lägga energi på en dålig hår-dag eller att sminket lagt sig under ögonen. Han förstår när du är ledsen, slickar dina tårar och kryper intill och värmer dig när du behöver det som mest. Han är alltid glad över att se dig. Han finns alltid vid din sida.

Ghalib tog en stor plats i mitt hjärta och den platsen kommer alltid att vara hans.
Ghalib var kärleken, snällheten och omtänksamheten och en ytterst speciell hund.
Jag har så otroligt svårt att acceptera att han inte kommer tillbaka.
Jag saknar honom så.

 

Ghalib – salukin med världens finaste hjärta

onsdag, november 30th, 2011

Det spelar ingen roll vilken storlek stolen har. Ghalib ser alltid till att få plats. Mysig fleecefilt och mattes kudde att snusa på så ligger han som en kung.

nybliven sexåring

torsdag, november 17th, 2011

upp-och-nervända-vädret

onsdag, november 16th, 2011

Inte klokt, Vildkaprifolen blommar än och mina små påskliljor utanför ytterdörren har blommat om. Hundarna tycker fortfarande det är kul att rejsa i trädgården. Jakt blir aldrig tråkigt. Inte ens när det gäller småbrorsorna även om katt- eller kaninjakt är roligare…

lek med salukisvans

fredag, oktober 21st, 2011

Att leka med salukisvansar är jättekul!

flera kärlekar

fredag, oktober 21st, 2011

Jag är övertygad om att man kan känna kärlek till många på en gång. Det här är en av dem jag tycker är bland de finaste som finns i mitt liv.

trötter

måndag, oktober 3rd, 2011

September dream

fredag, september 30th, 2011

höst i trädgården

torsdag, september 29th, 2011

Gamal trivs bäst när det inte är allt för varmt ute. Precis som jag. Jag gillar hösten och har alltid gjort. Finns inget härligare än klar luft och sol. I dag är jag gräsänka och rått mig själv. Mat som till en riktig ungkarl säger A när jag pratar med honom i telefon och frågar vad jag ätit. En stekt kyckling och lite sås. Funderade på potatis och sallad och sådant men kom fram till att – nä – orkar inte. Han garvar mest och förklarar att han varit på restaurang. En sådan där restaurang där de serverar en tallrik med två sparrisar i kors och ett par stänk sås. Hörde jag inte ett suck där?

Lupinernas torkade fröställningar plockades idag ihop med en ny skål med bjärnbär. Hoppas jag snart ska kunna koka björnbärssylt och att fröna ger nya Lupinplantor till våren. Det känns så härligt att kunna ta tillvara på frö och så nytt. Lite samma känsla som när man lyckas passera Gå och direkt hamna på Stureplan och slaska upp 5600 kr ur fickan samtidigt som man vinkar till motspelaren som sitter i fängelse – utblottad. Ny sats med gurkor fick jag satt i dag. Gurkorna är skrubbade och nu lagda i saltvatten ett dygn.

myspys

lördag, juli 16th, 2011

midsommarafton

söndag, juni 26th, 2011

Efter god mat blir man trött. Fotograf: Max Bjermo

 

All Images Copyright The Bjermo Daily | Blog Theme Created by LJP & SLR Lounge