Archive: december, 2011



världens bästa träff

fredag, december 30th, 2011

Jag hade världens bästa träff igår med en gammal vän. Tre timmars gott sällskap, på restaurang Haket i stan, gav både skratt och tårar.

Det här kan jag leva länge på.

Gonzo ska bli pappa!

onsdag, december 28th, 2011

Gonzo och Juvel [Salminta Juvel] ska i dagarna bli föräldrar och det ska bli så kul! Parningen tog som den skulle. Är jättespänd på hur många valpar det blir men att det finns valpar i magen är det ingen tvivel om, om den stora magen inte beror på att Vonne matat Juvel med för mycket korv här under julen.

Intresserad av valp? Hör av dig till Vonne, LoVoly’s kennel.

S62014/2008
SE UCH
Yebelli’s Goes Gonzo

S63394/2003
SE UCH
Gatecastle’s Bentley

S26705/2002
Jemalsheva Peter Pan
S26644/98
SE UCH
Racing Greys Enzymiåna

S60007/2005
Dervisch Get Up And Boogie

S38823/98
FI UCH INT UCH NO UCH NORD V-03 SE LCCH SE UCH
Exess Rubens
S64315/2003
EE CH FI UCH NO UCH SE UCH
Dogcastle’s Amaze-Me

S29238/2007
Salminta Juvel

S65904/2004
Py’s Angeluccio

S19596/2000
SE UCH
Py’s Graziano
S12647/2002
Py’s Olympia

S14955/2005
Salminta Inka

S26705/2002
Jemalsheva Peter Pan
S47377/98
Salminta Ginny

 


Juvel med en vecka kvar till valpning.

allt klär en skönhet

onsdag, december 21st, 2011

Mössa som värmer frusna hundöron.

http://vinthunden.se

#

onsdag, december 14th, 2011

Varken Anders eller jag orkar riktigt med att bara sitta här hemma. Vi är mest tysta och tänker på Ghalib. Vi känner varandra utan och innan och behöver inte säga så mycket utan vet ändå att den andre tänker. I går kväll, sent och mörkt så man knappt såg handen framför sig, drog vi kläder på oss och hundar och drog in till stan och Pålsjö skog. Hjärnan behövde koppla av. Vi gick en skön runda på ett elljusspår. Vi lovade varandra att vi skulle ut och gå mer än vi gör. Man mår så bra av att få komma ut.
Hela flocken är så stilla. Ayaz är ledsen och åt sin mat väldigt långsamt igår vilket han aldrig gör annars. Det är snarare att kasta i sig maten på kortast tid som gäller. Han ligger tyst och stilla och glor framför sig. Han brukar vara flockens buse och ofta ser vi honom genom fönstret när han smitit ut genom staketet in i trädgården. Han är den enda av dem som klarar det eller som i.a.f. försöker och är busig nog att ta sig igenom. Han springer fram och tillbaka för sig själv, skuttar och gör vårsprång som en häst så grästottarna flyger. Sedan hoppar han igenom ett hål i staketet och är snart tillbaka. Jag har varken sett honom ‘rymma’ eller skutta sedan Ghalib försvann. Här är så tyst i huset att det är svårt att förstå att här är sex hundar. Det blir aldrig detsamma utan Ghalle igen.

det gör ont att älska men det är värt det

tisdag, december 13th, 2011

 

 

Jag vill så gärna säga att ovanstående ord är sanna. Just nu gör det så obeskrivligt ont att jag inte är säker på att det är sant längre. Saknaden efter Ghalib är som ett stort svart hål som gapar tomt. Försöker sysselsätta mig med saker som ska uppta min tankeverksamhet så att jag får tankarna på annat. Det kan inte vara tyst omkring mig. Jag kan samtidigt knappt spela musik. Varenda låt är fullspäckad med hjärta och smärta och jag förbannar låtskrivarna som inte kan prestera andra texter. Jag förebrår mig själv för att vi inte åkte in tidigare med honom. Funderar på om jag missat självklara symtom. Känner mig som en dålig person som inte märkt någonting långt före.

Jag tänker på bröderna. Ayaz och Ghalib har följts åt sedan dag ett. Vi skulle bara ha en hundvalp men det slutade ändå med att vi köpte två. Vi ville ha de två bröderna med hem. De har jämt både morrat, lekt och oroat sig för varandra. Alltid samma mönster. De har däremot aldrig rykt samman och slagits men de skulle liksom markera lite för varandra, kraftmäta. När någon av dem varit sjuka har den andre gått runt som en osalig ande och varit orolig. Sist Ghalib opererades för ett sår vid ögat och låg innanför galler för att få vara ifred, satt Ayaz utanför och höll ett öga på hur brorsan mådde. Han la sig ner utanför gallret för att sova och se till att allt var bra. Han gjorde likadant denna gången. Det är inga tillfälligheter. När Ghalib började bli dålig visade Ayaz tydliga tecken på att han förstod att Ghalib var sjuk. Borta var all kraftmätning och han nosade försiktigt och lät Ghalib komma nära och lägga sig hos honom i vår säng. Jag vet inte om det i dag gått upp för Ayaz att Ghalib är borta. Han har gnytt och plötsligt valt en helt annan sovplats än han brukar. Han sover i fåtöljen som Ghalib ofta valde som sin plats.

Jag tänker också på alla de hundratals gånger folk frågat varför och hur vi kan ha så mycket hundar som vi har. Svaret har alltid blivit att det är så mysigt och roligt med hund. Icke-hundmänniskor förstår inte. Icke-hundmänniskor förstår inte att man sätter hund framför människa, i.a.f. rent känslomässigt. Innerst inne har jag alltid tänkt att jag helt enkelt tycker mer om djur än om människor hur ‘annorlunda’ det svaret än låter för de flesta. Det är ord och meningar jag alltid valt att inte svara då jag vet att det aldrig skulle förstås och jag antagligen bara skulle uppfattas som ytterst konstig människa. Den villkorslösa kärlek man får, alla roliga stunder, klokhet, all värme och energi som lagras i hjärtat. En hund lägger ingen värdering i att du är tjock eller smal, svart eller vit eller vilken sexuell läggning du har. Inför en hund behöver du inte lägga energi på en dålig hår-dag eller att sminket lagt sig under ögonen. Han förstår när du är ledsen, slickar dina tårar och kryper intill och värmer dig när du behöver det som mest. Han är alltid glad över att se dig. Han finns alltid vid din sida.

Ghalib tog en stor plats i mitt hjärta och den platsen kommer alltid att vara hans.
Ghalib var kärleken, snällheten och omtänksamheten och en ytterst speciell hund.
Jag har så otroligt svårt att acceptera att han inte kommer tillbaka.
Jag saknar honom så.

 

vår älskade hund

måndag, december 12th, 2011

Ghalib är borta.
Det gick inte mer.
Vi är bara så obeskrivligt ledsna nu och gråter i kapp.
Vi kommer att sakna oss fördärvade efter honom.

Ghalib

lördag, december 10th, 2011

I dag luktar det bara av sjukdom i huset. Ghalib är magsjuk och hänger som en trasa. Han dricker i alla fall, det är positivt. Nu är det kokt ris och kyckling åt honom men han vägrar att äta och blundar bara. Brorsan går som en orolig ande runt honom och undrar vad som händer.

Uppdat: Kl. 15.00. Anders tar Ghalib till Helsingborgs Djursjukhus. Ghalib kissar blod och är riktigt hängig. Positivt dock är att han dricker vatten, om än med tvekan. Får se om de vill behålla honom. Känns som det skulle kunna vara en urinvägsinf. då han har svårt för att kissa. Det som förvirrar är magsjukan det startade med. Han är trött och orkar dåligt både stå och än mindre gå. Släpar sig fram.

Uppdat: 11 Dec Kl. 09.30. Ny veterinär ringer i dag. Läget är försämrat. Han är inte kontaktbar och det ser inte ljust ut. Är rädd för utgången och vill inte tänka på det. Han ska få en omgång plasma till och de hör av sig i eftermiddag.

Uppdat: 11 Dec Kl. 16.15. Fortfarande inte hört mer ifrån djursjukhuset. Magen är milt sagt i uppror. Ögonen svider av allt gråtande. Allt känns så hopplöst när man inte kan påverka någonting och att man vet att han är ensam när han skulle behöva vårt sällskap som allra mest. Det välkända och tryggheten. Saknar honom fruktansvärt mycket. Ber till högre makter att ett under ska ske.

Uppdat: 11 Dec Kl. 18.00. Djursjukhuset har nu ringt. Ghalib hade tittat upp vid 17-tiden men annars bara sovit. Han får mycket smärtstillande. Veterinären menar att utsikterna inte är stora men att ett under kan ske. Han är för dålig och skulle inte klara en operation som han har det nu. Nu är det att avvakta till imorgonbitti som gäller. Han får smärtstillande direkt i.v. med en pump. Problemet som tillstött nu är att andra inre organ påverkas. Njurar och lever mår inte så bra. Stundvis har han haft en mkt hög puls och lågt blodtryck. Veterinären menade att vore det inte för att han är så ung skulle de rått oss att ta bort honom. Han har drabbats av en kratig prostatainfektion tillika en cysta. Det vi först trodde var en maginfektion och urinvägsinfektion har visat sig vara något helt annat. Vet inte hur vi ska kunna sova i natt.

Uppdat: 12 Dec Kl. 10.30. Ett litet under har skett trots allt. Ghalib tittar upp lite mer. Det var det positiva. Det negativa är att nu har det dessutom utvecklats en bukhinneinflammation. Vätska, inkl. plasma har gått ut och fyllt bukhålan. Eftersom han ändå visat tecken på att ha öppnat ögonen ville de höra med oss om operation. I går var han för dålig för att ens kunna opereras. Det som ligger i bukhålan är inte sterilt och måste bort. De håller, i skrivande stund, på att förbereda för op. De väntar på provsvar d.v.s om inte njurar eller lever är i allt för dåligt skick blir det en op inom kort. De kunde inte utlova att han ska överleva denne men det finns inga alternativ. Får de bort vätskan och får spolat rent och han överlever finns det en chans att antibiotikan kan hjälpa honom vidare. Jag tänker att om de inte tror det finns en liten, liten chans hade de aldrig jobbat vidare. Helsingborgs Djursjukhus visar att det de är kända för – att vara duktiga – är sant.

Uppdat: 12 Dec Kl. 11.30. Djursjukhuset ringde igen! Inga provsvar hade resultat som avrådde en op i läget så nu skyndar de. Han är inrullad på op. När de sköljer buken ska de försöka öppna upp prostatan samtidigt och se vad de kan göra. Låt oss nu ha lite tur på vår sida och låt honom vakna upp igen!

Uppdat: 13 Dec Kl. 17.00. Vi fick det värsta samtal vi kunde få. Prostatainfektionen och cystan hade också gett upphov till en bukhinneinflammation. När Ghalib väl verkade bra nog för att öppnas visade det sig att buken med kärl hade flertalet blodproppar. Det var så mycket att han inte kunnat leva med det och inget som gick att göra något åt. Det var en följd av allt som varit. Veterinären rådde oss att Ghalib skulle få somna in på operationsbordet. Vi lät expertisen få bestämma. Det kändes som de faktiskt gjort allt de kunnat. Det är bara så svårt att förstå att han är borta och aldrig kommer hem mer.

vinthunden.se

onsdag, december 7th, 2011

Härmed är bjermo.se skild från mösstillverkning. Äntligen är en egen domän up-and-running för hundmössorna. Framtiden kommer att bjuda på annat smått och gott där också när jag bara blir färdig till det.

Här kan man beställa hundmössor!

 

Det ska börjas i [god] tid

onsdag, december 7th, 2011

jaha

måndag, december 5th, 2011

Jaha då blev det som vanligt. Det jag tänkt mig, plattorna jag tänkt till hallen, säljs inte mer. Blir så trött… Nu har jag så svårt att tänka om. Ska en firma ta in dem igen från England där de kommer ifrån är minsta kvantitet 1000 kvm. Har en annan idé men får se om den ens går at genomföra. Ska undersöka detta först innan det skrivs offentligt så jag kan hinna undersöka om jag ska garva åt mig själv eller inte.

helgen som gick

måndag, december 5th, 2011

Länge har vi levt med vatten på golvet när vi duschat. Smartskallarna som lagt badrumsgolvet har låtit fallet gå från brunnen istället för mot. De har inte frångått sin princip utan gjort likadant i köket. Är du inte uppmärksam när du diskar och torkar bänken emellanåt så rinner det vatten ner bakom spisen eller ut på golvet. Hur kan man göra allting så jävla illa?
Duschdraperiet och den raka glasväggen byttes igår ut mot välvda glasdörrar. Som Anders och Max slet! Dörrarna skulle passa in under takbjälkar och dessutom sågades det hål för rören som skulle igenom dörramen. Problemet med fallet kvarstår och takbjälkar ställer till det men vi får fundera ut hur vi bäst löser det tills vidare. Trots inköp av största höjd på listerna till duschdörrarna är, på sina ställen, höjdskillnaden på golvet så stor att det skiljer 2-3 centimeter i golvhöjd på en meter längd och vattnet ändå rinner ut!!! Förhoppningsvis dröjer det inte allt för länge innan vi tar tag i badrummet och helt nytt golv kommer på plats. Vi har bara så mycket annat vi måste få färdigt först. Utan en styck son hade vi definitivt inte kommit så långt i helgen som vi gjorde.

Helgen som gick:

  • Hallgolv har gjutits.
  • Garaget vår[!]städades och mycket slängdes och sorterades.
  • Soptunnor fick byta plats så de inte blåser omkull i vinterstormar.
  • Benen på IKEAbyrån kortades en liten smula så att den höjdmässigt ska passa för ny vask.
  • God mat och gott sällskap!

hallgolvet gjutet!

måndag, december 5th, 2011

Jösses vad killarna jobbat fort. Isolerat ytterligare så hallen har i särklass husets bäst isolerade golv. Sedan har det nätats och lagts betong. Fyra kvadratmeter tog cirka 2,5 timmar och då jobbade de riktigt fort! Kan redan se framför mig hur bra det kommer att bli. Har sedan länge klart för mig vilket golv jag vill ha i hallen. När jag får en idé har jag svårt att släppa den. Vill ha kullersten. Kullersten ska det bli! Det kommer bli så jäkla snyggt! Får jag som jag vill kommer samma slags kullersten att fortsätta utanför dörren och bilda framsidan på huset! Mina idéer ifrågasätts sällan av sambon. Han nickar, ler och skakar lite på huvudet samtidigt. Han vet att det i slutändan blir bra även om det först låter tokigt.

betonggolv

lördag, december 3rd, 2011

I dag kommer minsta sonen hit och hjälper till att gjuta vårt golv i hallen. Han ringde själv igår och sa; du mamma ska vi inte ta och gjuta golvet i hallen imorgon? Snacka om att man har fina ungar! Aldrig blir det så mycket gjort i det Bjermo-Larssonska huset som när Max kommer. Där ligges det inte på latsidan inte. Ska bli så skönt att få färdigt golvet så man till årsskiftet kan lägga riktigt golv på. Frågan är vad som ska läggas. Hoppas kunna få tag på det superläckra golv som Bygglov la i en hall till en familj på Österlen. Det är tunnare sten som ser ut som klassisk fyrkantig kullersten. Vill ha!

bjermo’s luvor i härliga hund

lördag, december 3rd, 2011

Har just fått tummarna ur häcken och mailat det jag skulle gjort i flera veckor. Jag pratar om text och bild till tidningen Härliga Hund. Blev kontaktad av redaktören för ett tag sedan med förfrågan om jag kunde tänka mig att vara med med mina stickade hundmössor i ett framtida nummer och därtill la hon att hon gillade mina fotografier. Ja men det kunde jag inte säga nej till förstås! Snacka om att jag blev smickrad. Detta blir troligen i deras Januarinummer. Skoj, skoj!

korpulent dam i förnekelse

fredag, december 2nd, 2011

Precis lagom till julmånadens början då alla julbord och glöggkvällar står för dörren startar alla obesity-program. Du är vad du äter, Extreme makeover weightloss och allt vad de nu heter. Kan man åtminstone inte få lov att pressa ner korvarna och den gräddinkokta grönkålen ifred när man nu ändå bestämt sig för att äta dem?

 

All Images Copyright The Bjermo Daily | Blog Theme Created by LJP & SLR Lounge