Ibland får jag helt enkelt kaviardagar. Då är det det pålägget som gäller och inget annat. Punkt.
Tror att det bor en liten smygautist i mig.
Ibland får jag helt enkelt kaviardagar. Då är det det pålägget som gäller och inget annat. Punkt.
Tror att det bor en liten smygautist i mig.
Alla tror vi på olika saker.
En del tror på Gud.
Jag tror på ordning och reda.
Minnet –
en kall majdag
raderas lika enkelt som handens rörelse av gummi över kol.

Alla uppskattar pensionärskuvösen; tvåbenta, fyrbenta och växter.

Mitt hundrade 365-inlägg. Basilika ovanifrån.
Bladen liknar små tungor. Har jag sagt att jag älskar mina gamla krukor? Tänk att ett sådant relativt billigt köp kan kännas så exklusivt och värma så fint inombords. Det känns allt lite i hjärtat när jag tittar på dem. De är så fina.

Uterummet med odlingar känns som en förlängning på min trädgård. Snubblade över en annons som sålde gamla krukor från 50-talet. Där var jag snabb. Inhandlade trettio krukor med tunn fin kant och med tydliga saltutfällningar. Här i växer nu basilikan med språng! Tanken är att kunna ta in en fin kruka vid behov att ha vid spisen. Snyggt och praktiskt. Tänkte bygga en gammaldags stege, typ målarstege, att ha krukorna på men finner inte sidobeslagen som måste vara där när stegen är utfälld. Har någon tips på var man kan finna detta? Alt. är det kanske någon som vill sälja sin gamla stege…?

Får väl kalla det här för handarbete. Virkade baby-Converse. Även bebisar behöver något på fötterna. Bestämde mig förra rastlösa veckan att jag kunde ju kanske lära mig att virka. Det kunde jag även om inte resultatet blev perfekt. För att allt inte ska vara för enkelt lyckades jag med konststycket att finna ett mönster på portugisiska. Alla de svenska mönster jag fann på skor var inte tillräckligt snygga enligt mig. Kan du portugisiska tänker ni nu. Svaret är – nej. Det blev ett antal timmar att fnula på. Speciellt när jag inte ens visste på svenska vad en stolpmaska och en fastmaska var. Varför göra det enkelt när man kan göra det svårt? Jag snodde det mesta av mönstret som jag lyckades lösa och gissa mig till och la sedan till lite egna idéer, ändrade garn och storlek på virknål. Skon är under utveckling. Nästa par blir en extra Converserand på sidan plus ‘gummi’ på sulan fram och bak. Ska det vara Converse så ska det!
Nu kan man ju undra vem fan som ska ha dessa. Jag har ingen baby…
C: – De borde ju ha jord och grejor till växter där ute. Vad fan är det nu de heter…Gross…ICA Gross..nä…eeeh..
A vänder sig om, himlar med ögonen, höjer på ögonbrynet.
A: – Hej jag heter Catja, och jag ska vara med i Glada Hudik!

Frusen glass, frusen Anders Bjermo.

Det bästa i April:

Den barnsligaste femåring vi har. Han är lika vacker som busig, påhittig och klok och kniper snabbare en blixten gnagare som tittar förbi. Har växt från att en gång varit lite av flockens lilla hackkyckling till ögontjänande vice vd.
Rörelse –
små späda vårträd
fladdrar kaotiskt i den kylslagna vinden.

Finns inget godis som är så prisvärt och varar så länge som frusna köttben. På Zawicca i stan handlar vi både frusna hjortben och fryst helfoder, Bravo bas. Fruset helfoder har vi använt i flera år och det finns flera fördelar snarare än nackdelar. Hundarna mår bättre av det; blank päls och bra mage. Maten äts upp direkt. Varje skål är slut inom tio sekunder bortsett från Hermes. Hans tar slut på cirka fem sekunder. Vem skulle vilja äta torra processade kulor varje dag? Sedan har jag aldrig fattat vitsen med de som låter mat stå framme till sina djur hela dagen och de kan äta när de vill.

Kristins gamla avklippta byxben funkar än som öronskydd när det mumsas mat och ben. Den fick vi med Gamal när vi hämtade hem honom för fem år sedan. Kvalitet! ![]()

*sniff* Kan man äta detta?

Det kunde man!

SötGöte.